söndag 27 april 2014

Ung röst, stress, lärandet och skolans arbetsmiljö

Röda korsets rapport Ung Röst 2014 har nyligen publicerats. Undersökningens syfte är att ta reda på om barn och ungdomar upplever att de har något att säga till om och om någon lyssnar på dem utifrån Barnkonventionens skrivningar om att barn har rätt att bilda sig en egen åsikt och att uttrycka den så någon hörsammar den. Den här artikeln kommer särskilt att fokusera på skolan och inte minst skolans arbetsmiljö som utgör en del av Ung Röst.

Den stressande skolan

90 procent av eleverna har känt sig stressade över skolarbetet minst en gång under det senaste året. Eftersom stress kan vara av både positiv och prestationshöjande men även negativ och prestationshämmande karaktär så är det egentligen mer intressant att utgå från att nästan hälften av eleverna, 46 %, har upplevt stress många gånger det senaste året. 42 % uppger att de stressats över betygen många gånger. I rapporten citeras en elev, 14 år:

Skolan satsar inte alls på läxhjälp. Finns inte någonsin möjligheten att få hjälp med en läxa förrän det är den lektionen och då ska den vara inlämnad och läraren säger svaren. Man har alltså ingen chans att få hjälp. Det nya betygssystemet är heller inte bra, alla lärare tolkar det olika. (Ung Röst 2014, sid 43) 
Om eleven som citeras är representativ så finns i dessa korta ord flera varningssignaler som i grunden handlar om att eleven inte ges möjlighet att bemästra den situation hon befinner sig i. Eleverna ges inte chansen att lyckas med skolarbetet eftersom de lämnas ensamma, utan möjlighet att få hjälp mellan det tillfälle läxan ges och ska redovisa och därtill upplever de en otydlighet kring tillämpningen av betygssystemet vilket påverkar deras möjligheter att uppleva att de har koll på läget. Citatet fortsätter:

En av mina lärare är jättesträng. Får man 2 % E i t ex svenska och 98 % A så får man ett D i betyg. Vissa andra lärare skulle ge ett B i en liknande situation. 
Även här handlar det om en otydlighet i de villkor som elevernas arbete är organiserade utifrån - antingen att två olika lärare har tolkat betygssystemet på två olika sätt eller att de inte har förklarat bedömningens grunder på ett sätt som eleven förstår.

Stressfaktorer och känslan av kontroll

Det finns ett antal faktorer som utlöser stress och vi reagerar alla olika på dem. En individ kan uppleva samma situation i två ämnen olika beroende på inställningen till och erfarenheten av ämnet. Inom psykologin talar man om self-efficacy eller "tilltron till den egna förmågan att åstadkomma det som motsvarar det önskvärda resultatet" - kort sagt känslan av att ha läget under kontroll - vilket påverkar motivationen. Self-efficacy byggs upp på olika sätt, t ex genom tidigare erfarenheter av att ha lyckats med en uppgift eller genom att individen jämför sig med andra individer på ungefär samma nivå och hur de har lyckats med en liknande uppgift. 

Vad som utlöser stress i en individ kan alltså skifta men inom stressforskningen har man identifierat ett antal stressfaktorer, t ex: 
  • Liten möjlighet att påverka (t ex arbetsinnehåll, arbetstakt och arbetets upplägg) 
  • Otydlig arbetsorganisation (t ex att den som utför arbetet inte vet vilka förväntningar som finns på resultatet) 
  • Lågt socialt stöd (t ex bristen på vägledning eller återkoppling på arbetsinsatsen)
  • Känslan av bristande kunskap (t ex upplevelsen av att inte ha tillräckligt goda förutsättningar för att klara tilldelad uppgift. 
Känner du igen de fyra exemplen på stressfaktorer på det korta elevcitatet i undersökning? Det känns uppenbart att eleven i citatet går i en skola som tyvärr inte arbetar i enlighet med forskningen kring stress. Ofta förknippas stress med upplevelsen av att vara överbelastad och ha för mycket att göra när det egentligen handlar om känslan av att inte räcka till och att inte kunna hantera sin situation. I debatten talas det ibland om "den curlade generationen" men kan det handla om att vi har missat att ge eleverna förutsättningarna för att klara uppgifterna snarare än om att mängden uppgifter är för stor eller antalet läxor för högt?  

Läraren har ansvar för elevernas arbetsmiljö

Även eleverna omfattas av Arbetsmiljölagen. Det framgår inte tydligt av själva lagstiftningen att det är läraren som har ansvar för elevernas arbetsmiljö utan det har fastslagits i domstol och kopplas genom praxis till lärarnas tillsynsansvar. Det är läraren som i klassrummet har motsvarande roll som arbetsgivaren att "leda och fördela arbetet". Det är alltså lärarens uppgift att kontinuerligt och systematiskt utvärdera elevernas arbetsmiljö där stress och känslan av brist på kontroll över den egna arbetssituationen är varningssignaler på otillräcklig arbetsmiljö. 

Vilka är varningssignalerna och hur upptäcker man dem? 

Låt oss här titta närmare på vilka symptom på stress man som lärare kan vara uppmärksam på: 
  • trötthet även efter "normal" nattsömn, svårigheter att koppla av samt sömnproblem
  • huvudvärk och magbesvär
  • koncentrationssvårigheter och sämre närminne
  • oro och nedstämdhet
  • humörsvängningar
  • att någon drar sig undan. 
När frågade du dina elever senast hur de sover på natten? När tog du reda på hur ofta de har huvudvärk efter skolan? När var du uppmärksam på om någon drar sig undan kamraterna i klassrummet? 

Ofta skjuter vi på frågan om elevernas arbetssituation till terminsutvärderingen eller utvecklingssamtalet, men några enkla utvärderingsfrågor i samband med provet eller deadline för inlämningen för att följa upp elevernas välmående kan vara: 

  • Upplevde du att hade tillräckliga förutsättningar för att klara uppgiften? 
  • Kände du dig redo för att göra provet/lämna in uppgiften idag? 
  • Sov du gott i natt? 
I arbetsmiljöansvaret - liksom i det goda ledarskapet i klassrummet - ingår det att vara uppmärksam på hur eleverna mår i skolan.

Att skapa goda förutsättningar för lärandet

Genom stressforskningen vet vi att kontroll över situationen skyddar mot stress. Kontroll över situationen får eleven genom en tydlig organisation där målen och sätten att nå dem har definierats samtidigt som det finns information och kunskap tillgänglig för att lösa uppgiften. 

Utgår vi från self-efficacy så byggs denna tilltro till de egna förutsättningarna att klara en utmanande uppgift inte bara upp av tidigare erfarenheter - egna och andras - utan även av socialt stöd och uppmuntran. Vikten av att ha någon - i skolan sin lärare - som uttrycker tilltro till ens förmåga att klara en uppgift kan inte nog poängteras. Ett annat sätt är att skapa par eller grupper där varje deltagare har en förebild i en annan elev när det gäller att lösa en specifik uppgift. Det gäller att lägga upp arbetet så alla elever lär sig något nytt av varandra, så att alla både får bidra och ta mot. 

Stress hämmar alltså, som påvisats lärandet och lärandet hämmar i gengäld stress. Att nästan hälften av de elever som besvarade enkäten i Ung Röst uppger att de har upplevt stress många gånger tyder sålunda på att lärandet inte fungerar optimalt på många skolor. Upplevelsen av stress hämmar lärandet och är därför en angelägenhet för alla som verkar inom skolan att komma till rätta med - och då behöver vi minnas att stress handlar om mer än stor arbetsbelastning och högt tempo för att formulera problemet rätt.

Per-Daniel Olsson
Leg. ämneslärare och arbetsmiljökonsult


Källor

Rädda barnen. Ung Röst 2014.
Prevent. Handbok Bättre Arbetsmiljö, upplaga 8.1 (2013).
Landy, F. & Conte, J. Work in the 21st century. An Introduction to Industrial and Organizational Psychology, 3rd edition. (2010).